Innebandyfrun

FÖRLOSSNINGSBERÄTTELSE

Här kommer den. Den nakna, uttömmande och fantastiska förlossningsberättelsen.

5 dagar över tiden.. Med ett beräknat födelsedatum den 7e augusti var Penny nu lite sen ut tyckte vi alla. Jag var fortfarande orolig att jag inte skulle förstå när det var ”the real deal” och av den anledningen åka in för sent till förlossningen. Vi avverkade ett antal golfrundor, vallade runt i Skytteholmsparken otaliga gånger, gick i trapphuset. Upp och ner. Och till slut. En riktig värk! Det jag nu kommer att sammanfatta är en förlossningsjournal på åtta sidor och lika många personalskift på förlossningen. Ungefär.

Jag hade haft regelbundna värkar  i 24 timmar när dom började tillta ordentligt i styrka. När dom hälsade på varannan minut kontaktade jag förlossningen på Danderyds sjukhus.

Jag skrivs in den 12 augusti klockan 21.30. Dessförinnan hade jag blivit hemskickad med en misslyckad sovdos. Anledningen till att jag skriver så är för att jag helt enkelt inte somnade. Jag får vid inskrivningen en tidig epidural och kan kort därefter sova i två timmar. När jag vaknar tar dom hål på hinnorna och en vattenavgång blir resultatet av detta. Jag börjar kräkas vid den här tidpunkten vilket skulle visa sig hålla på tills dess att Penny föds. Värkstimulerande dropp kopplas på, liksom glukosdropp då jag inte fått behålla någon mat på många timmar. Klockan blir 14.30 på eftermiddagen och en ny ryggmärgsbedövning läggs, då den tidigare av oförklarlig anledning inte hjälpte mig alls längre. Jag får feber. Vid en febertopp klockan 16.45 erbjuds jag ett kejsarsnitt som jag bestämt tackar nej till. Barnmorskorna uppmärksammar att Penny börjar producera mjölksyra. Tack vare att den andra laktatprovtagningen visar ett bättre resultat än den första får jag fortsätta förlossningen på vanligt vis. Öppningsskedet går fortfarande otroligt långsamt. Dålig progress kallar dom det. Jag bestämmer mig för att ta gåbordet ut i korridoren och traska. Efter en promenad på uppskattningsvis 1,5 – 2 timmar tar jag tag i personalens lunchrumsdörr och gör klart för samtliga där inne. NU är det dags. Begränsad av epiduralen känner jag inte krystvärkarna utan får helt och hållet lita på min man som meddelar när värken syns på skärmen. Efter 22 timmar i förlossningssalen tar orken ut sin rätt och jag kastar in handduken. En sugklocka fästs på prinsessans huvud och den 13e augusti 2014 klockan 19.47 tittar miraklet ut. 12 minuter innan ett beordrat kejsarsnitt. Världens finaste Penny. Vi båda är helt slut vid det här laget och läggs in på avdelning på sjukhuset där vi stannade i fem dagar.

Bilderna nedan varierar i kvalité. Men är lika vackra för det. Trots smärtan, att det tog så lång tid och energi, så är detta något som jag vill göra om i morgon. Så häftig var hela upplevelsen. Att föda fram sitt barn är en obeskrivlig känsla. För att inte tala om känslan när hon kom upp på mitt bröst. När jag tittade in i hennes ögon första gången. Hon är min! Det är glädjetårar som rinner om och om igen.

 

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats